Baciller och ilska

Vaknade i morse med en sprängande huvudvärk och i vänster öra hade de blå bacillerna byggt ett fort och utövade sprängövningar för fullt dessutom. De blå bacillerna ska man passa sig för. De är inte snälla, utan orsakar en sjukdomskänsla i kroppen och ibland utbryter slagfält på lite mer utvalda platser. De slåss emot de gröna bacillerna. De gröna är snälla. Detta har jag fått lära mig av min yngste son, och jag hoppas att jag kommer ihåg rätt angående vilka färger som är snälla respektive elaka. Jag kommer för säkerhets skull ställa frågan till honom ikväll och kommer uppdatera er om jag har fel.

Slaget mellan de blåa och gröna påbörjades egentligen redan igår kväll men striderna har accelererat eftersom de har fått pågå obevakade och utan försök till fredsförhandlingar under natten. Att ett fort dessutom har byggts i ena örat kan kanske har att göra med att jag igår fick höra saker som gjorde mig extremt arg. Notera att det var ingen härdsmälta utan ren och skär ilska jag erfor. Sådan där ilska som fick mig att skaka i hela kroppen. Tror dock inte att budbäraren och orsaken till denna skakande ilska riktigt förstod hur upprörd jag var. Det gjorde dock en vän som lyssnade medan jag försökte sortera och förklara varför jag var arg som ett bi och inte ens kunde sitta ner när jag talade. När jag nästan var klar fastnade min blick på ett paraply som jag hade lust att drämma in i väggen för att även få ut min ilska fysiskt. Greppade dock aldrig paraplyet och det var nog tur. Hade varit klart onödigt att ha sönder väggen som det stod lutat mot. Eller det är väl mer troligt att paraplyet hade gått sönder för riktigt så stark är jag inte. Även om adrenalinpåslaget var tämligen stort. Fast det allra troligaste är nog ändå att jag hade gjort illa mig själv och det hade varit riktigt onödigt. För även om jag såg rött av ilska så önskade jag inte se något rött lämna min kropp för det hade endast orsakat mig själv eventuella bekymmer medan objektet ifråga som orsakat ilskan inte hade fått några som helst problem. 

Att jag såg rött kanske bidrog till att även de blå och gröna bacillerna släpptes lösa. Min kropp kanske håller på att samla ihop till en färgkarta. Färgkartan har nu fyllts på med små vita piller i ett försök att mota bort de små elaka blå. Eftersom vitt är en kombination av samtliga färger så har jag en liten förhoppning om att färgkartan därmed är komplett och lugnet åter kan få infinna sig i livet. Nu är det väl inte särskilt troligt med tanke på att det är just mitt liv men man kan ju alltid hoppas.