Tomtar på loftet, eller i alla fall i överskåpet

Jag har semester och försöker åtgärda en del småsaker som fått bero till ledigheten. Det är egentligen sådana saker att jag borde ha tagit tag i dem och utfört dem tidigare men jag är inte bättre än någon annan utan är rätt duktig på att skjuta på vissa göromål till sen, lite senare eller någon annan dag. En sak som behövde göras var att plantera en växt som stått i ett glas i köksfönstret för att få rötter. Den har varit placerad precis bredvid den plats jag sitter vid när vi äter middag så att jag dagligen har kunnat få en lagom dos dåligt samvete. Idag kändes det i alla fall till slut som att växten stått tillräckligt länge för att äntligen få dölja sina, vid det här laget, rätt magnifika rötter. Blomjord inhandlades för ett tag sedan, just för detta ändamål, så det fanns i förrådet på baksidan. Hämtade in säcken och dunsade ner den på bänken några gånger tills jorden hade fördelat sig så att säcken kunde stå av sig själv utan att all jord skulle falla ner på golvet när jag öppnade förpackningen. Innerkrukor fanns även det i förrådet tills för några veckor sedan när jag hade ett litet anfall av att rensa ut det mesta lite överallt men det är en annan historia. Mitt lilla anfall alltså. En innerkruka behövde jag faktiskt till planteringen. Drog mig till minnes att jag förhoppningsvis hade åtminstone en innerkruka i ett överskåp som mest är till för lite udda förvaring i köket. Nu kanske inte det var planen för skåpet ifråga när man ritade och sedermera monterade köket men det är så jag använder skåpet då hyllplanen är lite väl högt placerade för just mig för att vara superanvändbara. Men sådana utrymmen behövs också så jag är inte på något vis otacksam över att skåpet existerar.

Det första som mötte mig, efter att jag tagit fram en pall så att jag ens skulle nå upp och öppna skåpet, var en tomte som stirrade förorättat på mig. Insåg att jag noterat honom vid någon tidigare exkursion i skåpet men inte bemödat mig med att flytta på honom då. Han är gjord av choklad vilket gör att jag önskar att jag hade kommit ihåg hans existens under någon kväll med total chokladabstinens. Det har förekommit ett antal sådana kvällar sedan tomten flyttade in i skåpet, för han inhandlades inte under den senaste julen. Tomten har fått flytta ner från överskåpet till köksbänken till en början. Det är ju choklad ändå och jag har lite svårt att bara slänga honom efter att han har bott hos oss så lång tid. Är inte helt övertygad om att jag kommer att förtära den lilla tomten men han ser i alla fall gladare ut över att få stå på bänken än att ligga totalt bortglömd i ett skåp. Efter att ha beskådat mitt fynd en stund så klättrade jag, eller nåja tog ett kliv, upp på pallen igen för att se vad mer för fynd jag kunde göra. Fann en innerkruka och eftersom mitt mål då var uppnått så rotade jag inte vidare för något skoj måste jag ju ha kvar att göra till sen... När jag skulle ställa tillbaka pallen kom jag på att den fortfarande var användbar så jag ställde den nedanför bänken där jag nyss placerat säcken med jord. Hade kommit på att säcken, trots mitt skakande, fortfarande var rätt hög och att jag skulle behöva stå på tå för att se ner i den och gräva upp lite jord. Såg igen framför mig hur jag skulle ha vält ut all jord över köksgolvet i mina taffliga försök att nå ner i säcken och kände mig riktigt nöjd över min idé. Placeringen på pallen visade sig vara väldigt funktionell och den lilla välrotade växten kom ner i jord i en innerkruka utan några missöden. Nu återstår endast att se hur länge jag kommer att ha en tomte stående på bänken.