Det har under den senaste tiden tillkommit olika nya familjemedlemmar i min närhet. Det har säkerligen förekommit även hos familjer som jag inte känner men det påverkar mig liksom inte riktigt på samma sätt så det lämnar jag därhän. En vän har skaffat en otroligt söt liten valp. En annan vän har hämtat hem en gosig liten kattunge. Ytterligare en annan vän väntade barn och just idag har jag fått ta del av den otroligt roliga nyheten att det blev en liten son till. Den sistnämnda nyheten var ännu okänd när mitt omedvetna spelade mig ett rejält spratt så just den vännen kan känna sig oskyldig i detta fall.
Jag besökte i alla fall en bondgård för att hämta hem två kattungar till till vårt lilla hushåll. Har ingen aning om varför jag ansåg att detta behövdes då vi redan hade tre katter hemma. Vi har Mr T och Mr S och sen har vi ytterligare en herre som har flyttat hemifrån på obestämd tid. Han var dock hemma på besök just vid tidpunkten då jag fick ett infall av att ytterligare utöka mängden tassar i vår lilla familj. Bondgården har jag varit på tidigare så jag visste att de brukar ha fina och sociala kattungar. Jag åkte dit för att hämta hem två av dem men väl där fick jag besked om att de två kvarvarande små missarna fortfarande saknade hem att flytta till. Då man inte kan ha hur många katter som helst, ens på en bondgård, så skulle dessa två få gå ett öde till mötes som jag inte kunde stå ut med så jag beslöt mig resolut för att de hellre fick följa med mig hem. Jag kan ibland vara lite impulsiv så detta beslut var föga förvånande för övriga närvarande. Funderade en kort stund över om detta var en medveten strategi från mammans innehavare men lät det snabbt bero. Fick alltså med mig fyra små illbattingar hem från min lilla utflykt.
Väl hemma rådde det lite delade meningar över min förträfflighet att välja och dessutom ta hem nya familjemedlemmar. Vår lite äldre och utflyttade herre brydde sig inte nämnvärt då hans erfarenhet av betydlig svårare situationer än att hantera 16 små tassar var skapligt stor. Är de för frustrerande så kan man ju alltid sätta sig på dem. Mr S var inte helt nöjd över att det fanns ytterligare 16 tassar kring matskålarna. Normalt är Mr S den som roffar åt sig mest mat och han är inte alls oäven till att knuffa bort sin bror för att komma åt även hans mat. Men de fyra små kunde ta sig under och emellan på ett sätt som gjorde det svårt att ensam hinna äta upp all blötmat när den väl serverades. Torrfoder och vatten finns alltid framme men det är mer som knäckebröd och just vatten när man vet att det finns jordgubbar och champagne i skåpet. Mr T ansåg att de fyra små var en rätt godtagbar tillkomst till familjen. Men han kunde dock tycka att de var lite väl pigga och lättroade emellanåt. Själv var jag lite smått road över de små samt hur de redan befintliga fyrfotingarna hanterade situationen på sina lite olika vis.
Sen vaknade jag. Rörde lite försiktigt på mig för att utröna om jag verkligen varit så galen att jag tagit hem ytterligare fyra små missar. Konstaterade att det var tomt i sängen i alla fall. Gick ner och släppte in Mr T och Mr S och utfodrade dem medan kaffet blev klart. Drog samtidigt en lättad suck över att det bara varit en dröm. Vår utflyttade herre har tyvärr ännu inte kommit hem. Är inte heller ansvarig för ytterligare fyra små liv. Det räcker gott och väl med de jag redan, med olika grader av framgång, ansvarar för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar