Bakochfram

En kväll under veckan när jag kom hem från jobbet så påbörjade jag som vanlig i stort sett omgående att förbereda middagen. Äldsta sonen kom ner till köket för att hjälpa till att duka och plocka fram sådant som jag utropade att jag behövde ifrån kylskåpet eller skafferiet. Ingredienser och dylikt alltså, jag satt vare sig i kylskåpet eller i skafferiet. Det är inte så att sonen alltid hjälper till på det viset men vi var inte helt ense om hur dagens planerade aktiviteter hade utförts så han kände förmodligen på sig att han behövde blidka sin moder på något vis och han vet att jag alltid uppskattar hjälp med vardagsbestyr. Medan han började ana vad som skulle serveras till middag så började han rumstrera om i kylskåpet efter tillbehör som han önskade ha till. Det visade sig att det han sökte inte fanns hemma så han gav sig iväg för att handla. Jag pausade då matlagningen en stund för att middagen inte skulle bli klar och kallna innan han hann hem igen. Eftersom jag fick några minuter över så passade jag på att byta om för jag tänkte ta en promenad efter middagen. Och om jag var färdigklädd för det på en gång så skulle det bli så mycket svårare att krascha ner på soffan efter att middagen var avslutad. Kanske inte mycket svårare men samvetet skulle påpeka för mig att jag faktiskt redan var klar och det enda som saknades var skor och eventuellt en tröja.

När jag tog av mig byxorna jag hade haft på mig hela dagen, alltså bland annat på jobbet, så insåg jag att byxorna satt bakochfram. De små bakfickorna satt alltså på magen istället för strax ovanför rumpan. Jag hade under dagen haft en tröja som skymt fickornas lite märkliga placering så ingen hade förmodligen uppmärksammat min lilla fadäs under morgonens påklädning. Men om någon hade noterat det, före mig, så hade jag förmodligen endast förklarat det genom att påstå att jag inte orkade sträcka bak händerna för att använda fickorna och tyckte att det var mer lättåtkomliga på detta vis. Om jag själv hade upptäckt det så hade jag ju såklart vänt på byxorna så snart som möjligt. Inte ut och in då, utan så att fickorna hamnade på den bakre sidan av kroppen som den som designade byxorna avsåg att de skulle vara placerade. Efter att ha kliat mig i huvudet en kort stund, och funderat lite över vad som skett under morgonen som gjorde att jag så totalt misslyckats med byxorna, så vek jag ihop byxorna jag hade haft på mig, och tog fram de som skulle få mig till att komma ut genom ytterdörren efter att middagen var avklarad. När jag väl fått på mig dem så upptäckte jag att det var en lite käck text skriven längst med ena vaden. Texten var "energetics". Att jag inte noterat det tidigare var för att när jag inhandlade dem dagen innan så var fokuset på att finna idrottskläder åt äldste sonen och tightsen till mig plockade jag från en ställning mer eller mindre i farten. Jag är inte sådär jätteförtjust i kläder med text på, även om andra gärna får ha det, så jag är inte helt övertygad om att jag hade köpt tightsen om jag hade noterat ordet energetics innan vi passerade kassan. Men nu var de både inköpta och på, åt rätt håll också, så de fick duga.

När jag gick ner för trappen för att återgå till matlagningen så kan jag inte direkt påstå att jag märkte någon mer stuns i stegen eller att energin flödade. Jag var precis lika slutkörd som innan jag fått på mig tightsen. Äldste sonen kom tillbaka och vi lagade färdigt middagen. Vi förtärde den under sedvanliga diskussioner kring hur dagen avlöpt och allt mellan himmel och jord som kan dyka upp i tankarna och behöver dryftas. Äldste sonen var dock inte särskilt intresserad av att diskutera dagen ifråga, på grund av att vi fortfarande var lite oense om den, men det fanns mycket annat att prata om. Bland annat så berättade jag att jag hade haft på mig byxorna bakochfram hela dagen, vilket sönerna tyckte var lite väl roande. Efter middag och de sedvanliga bestyren med disk mm var avklarade så var jag på vippen att krascha ner på soffan men jag lyckades bygga upp en tillfällig osynlig mur i vardagsrummet och tog mig ut genom ytterdörren istället.