Lek inte med maten!

Man brukar ju säga till barnen att de inte ska leka med maten. I vårt hushåll så är det inte barnen som behöver den tillsägelsen. Eftersom jag är den som ska föreställa den vuxna ansvarsfulla personen i hemmet så är det ingen som säger till mig, så jag fortsätter istället.

Idag har det varit en lite annorlunda dag. Eller tja, alla dagar är väl annorlunda och unika på sitt sätt så just idag är väl egentligen inget direkt undantag men den efterföljde helt klart inte originalplanen. Nu borde jag veta klart bättre än att göra upp några för detaljerade planer men jag är väl lite naiv ibland, eller glömmer bort hur min vardag normalt ser ut, och då blir det som det blir. Morgonen och dagen har i alla fall lämnat både fysiska och psykiska minnen så vissa av de misstag jag begått idag har jag en förhoppning om att komma ihåg och inte göra om. Ett av de fysiska minnena kommer högst troligen att påminna mig någon vecka eller så, så under den tiden kommer jag i alla fall ha hjälp med att bli påmind och det kan uppfattas som positivt, eftersom jag uppenbarligen glömmer bort saker, så jag väljer att se det så.

Efter en tämligen utmattande dag nappade jag tämligen snabbt när yngste sonen frågade om vi inte kunde äta pizza till middag idag. Arbetsfördelningen planerades, och det innebar att jag hämtade pizzorna medan sönerna hjälptes åt med att duka. Idag var tydligen en sådan dag att det skulle ätas middag vid matbordet i vardagsrummet. Trots att det endast var pizza. Yngste sonen äter inte kanterna på pizzan. Äldste sonen äter dem ibland beroende på hungerstadiet och jag likaså. Det innebär att det alltid blir lite byggmaterial över efter att måltiden avslutats. Nu har det blivit nästintill tradition att vi bygger något med pizzakanterna. Eller vi är väl inte helt korrekt. Sönerna tittar på och instruerar vid behov och jag bygger. Det är inte helt enkelt att komma på saker att bygga och för tillfället har jag fastnat för torn. Försöker få dem så höga som möjligt och det kan ibland vara en riktig utmaning. Denna övning utfördes även när vi åt på vår gamla pizzeria och där blev jag riktigt känd. Om det nu var positivt eller negativt låter jag vara oskrivet, det överlåter jag åt någon annan att avgöra.

 

Just detta är inte ett av de högsta torn jag byggt men det får duga som demonstration. Det lutar i alla fall mindre än lutande tornet i Pisa som lutar med hela 5 grader. Tornet i Pisa är ett klocktorn och byggdes mellan 1173 och 1360. Det tog alltså 187 år att färdigställa. Det är 296 trappsteg till toppen vilket är klart mer än jag skulle lyckas med antal lager av pizzakanter. Nu har jag i och för sig inte försökt, för jag har inte haft tillgång till den mängd kanter som skulle erfordras, men jag tror att det skulle bli ett lite väl övermäktigt projekt.