söndag 18 augusti 2019

Musjakt

Jag var inte själv närvarande vid början av denna berättelse men likväl vid upplösningen av den. Var dock delaktig i större delen via sms. De som däremot var närvarande var yngsta sonen, Mr T och Mr S. Sonen var inte helt stormförtjust i just sitt deltagande i det hela men förstod ändå att det var en god idé att vara det. Vi har nämligen erfarenhet av vad det innebär att lämna en katt som leker med en mus inomhus och sedan efter en stund tröttnar på leken. Det vill säga när musen är död. Så småningom börjar den också lukta illa. Musen alltså. Det senare var inte alls någon trevlig erfarenhet och just den gången innebar det även viss ommöblering för att komma åt kadavret och för att kunna utföra en välbehövlig sanering.

Min del i det hela började när jag meddelade att jag, om än lite sent, var på väg hem från jobbet. Sedan följde följande konversation via sms med yngsta sonen
- Ok, jag jagar en mus.
- Ajdå
Efter några minuter kom jag på att jag förmodligen borde skriva något mer.
- Har du eller en katt fått fatt i musen?
- Vet inte men Mr T morrar åt något bakom vinskåpet. (Sonen syftar här på vitrinskåpet. Vi har alltså inte ett stort skåp med vin i hemma. Men vi förvarar en del av vinet i vitrinskåpet så helt fel har han ju i och för sig inte.)
- Ok, då får vi se om musen vågar sig fram eller om Mr T lyckas ta sig in under det...
Sen var det tyst i några minuter vilket jag strax kom att få en förklaring till. Det visade sig nämligen att sonen hade lyckats få ut musen från under vitrinskåpet och därefter jagat den mot den öppna dörren. Musen, i sitt skrämda tillstånd, missade dessvärre dörren och kröp upp bakom ett element. Att det faktiskt var så tog dock en liten stund att fastställa.

Jag skäms lite men inser ändå att det förmodligen ändå inte är helt unikt att man har damm bakom sina element så jag har samlat mod till mig och lägger ändå ut fotot jag fick av sonen. Då jag ofta städar på lite mer udda ställen var sonen lite förvånad över statusen bakom elementet vilket möjligen påverkade hans misstro över att det faktiskt kunde vara damm. Jag fick i alla fall detta foto med texten:
- Det är antingen damm eller så har Mr T rätt och musen har klättrat upp bakom elementet. När den var så nära dörren också.















Jag fick kika på bilden en stund innan jag insåg att det var dammfällan bakom elementet jag faktiskt studerade. Blev lite imponerad över att sonen hade kommit åt att fota innan jag begrep att han hade tagit bilden från golvet och inte ovanifrån. Jag fann mig även tillfreds över sonens empati med den lilla musen samtidigt som jag gjorde en mental notering om att jag verkligen behöver städa bakom elementen. Fick samtidigt en till uppdatering av sonen.
- Det var damm.
- Det är damm! svarade jag.
- Tänkte det. Men jäveln är antingen där eller så sprang den ut. Jag la ögonen på den några gånger och fångade den tom en gång eller två. Den var där. Mr T är arg.
Vi det här laget hade sonen tröttnat på den oönskade sysselsättningen varför den lilla musen numera kallades för den jäveln.
- Update. Den är bakom elementet.
Jag försökte uppmuntra sonens tappra försök till att lösa situationen.
- Bra jobbat med musen!
- DEN ÄR FORTFARANDE DÄR
- Låt den vara där så länge jag är snart hemma.
- Katterna håller vakt.
- Vad bra då kommer den troligen inte kunna smita igen.

Vid det här laget hade jag kommit så pass långt så att jag endast hade en kortare promenad kvar varpå jag ringde upp sonen. Att skriva och gå samtidigt är förvisso möjligt men det saktar ner farten och ökar risken för att man hamnar på fel ställe så jag ansåg att det var bättre att talas vid istället. Under samtalet fick jag lite mer i detalj berättat för mig hur jakten hittills hade avlöpt. Fick även höra att varken Mr T eller hans bror varit till någon större hjälp. Mr T låg förvisso på rygg under elementet och försökte komma åt den stackars musen men utan framgång. När jag slutligen kom hem så sjasade jag undan våra fyrfotingar, gick och hämtade en lång pinne som jag sedan använde för att peta till den stackars lilla musen med så att han ramlade ner från sitt gömställe. Lyckades hålla fast musen samtidigt som jag höll undan framförallt Mr T. Bad yngsta sonen att ge mig något som jag kunde lägga musen i så att jag sedan skulle kunna bära ut den. Var nämligen rätt övertygad om att den skulle slingra sig ur mitt grepp om jag försökte förflytta den mer än några centimeter. Och jag behövde flytta den en klart längre sträcka än så om den skulle ha någon chans. När jag vred på mig för att se vad sonen kom med så lyckades musen slingra sig ur mitt grepp varpå Mr T var extremt snabb och greppade den. Han for sen som skjuten ut ur en kanon ut genom dörren med musen i munnen. Sonen och jag utbytte en lång blick vartefter sonen stängde dörren så att ingen av dem skulle kunna komma tillbaka in igen. Det blev verkligen ett rätt snöpligt slut på musjakten.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar