lördag 7 april 2018

Grusigt

Nu har vi kommit till den där årstiden då grushögarna lyser med sin närvaro lite överallt. Så även i vår hall. Ibland funderar jag över att försöka samla ihop allt grus vi har fått med in i hallen för att se hur mycket det egentligen blir. Nu fyller vi dagligen på mängden småstenar, sand och annat som fastnar under skorna så frågan är väl under hur lång period jag skulle krypa runt på golvet och plocka ihop småmateria för att känna att det var en bra utvärderingsperiod. Vad utvärderingen skulle bestå av och varför den skulle ske har jag inte riktigt kommit fram till heller. Men ibland funderar jag som sagt över hur stor mängden grus är som befinner sig i vår hall.

Allt grus fastnar inte bara under skorna utan jag får även med mig en hel del in inuti skorna. Vet inte riktigt hur jag går egentligen för den mängden småstenar som hamnar i mina skor känns inte riktigt rimlig eller normal. Det sker inte med alla mina skor för det skulle te sig tämligen märkligt om jag lyckades med det även när jag har stövlar på mig men i just ett par av mina skor verkar det finnas någon form av stenmagneter i sulorna. På förmiddagen idag gick jag iväg med soporna i just dessa skor och när jag kom tillbaka så hade jag lyckats fylla på dem med mer än mina fötter. Mina fötter i sin tur gillade inte sällskapet så trots att jag bara skulle hämta upp äldsta sonen och sedan gå vidare så tog jag av mig skorna för att tömma ur dem. Hade någon av mina söner gjort det jag gjorde härnäst så hade de förmodligen fått en skopa ovett men äldsta sonen tordes inte skälla på sin mamma just då. Jag tömde nämligen ur skorna på mattan på hallgolvet trots att ytterdörren till och med stod på glänt. Att stå på denna matta i strumplästen och sedan ta på sig ett par ytterskor skulle i och för sig delvis kunna förklara varför jag oftast har smågrus inuti skorna eftersom det förmodligen följer med strumporna. Men jag brukar hinna en liten bit innan det börjar bli alltför besvärande så det är inte enda orsaken.

Jag, och framförallt mina fötter, längtar i alla fall till att gruset utomhus på gångvägar och andra ställen sopas ihop så att jag slipper gå runt med stenar i skorna. Mängden grus skulle även minska inomhus och det är inte heller helt oönskvärt. Men fram tills att grusmängden utomhus har minskat så kan ni eventuellt få se en kvinna balansera på ett ben i taget medan hon tömmer ur gruset ur skorna. Den kvinnan kan eventuellt vara jag. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar