För några dagar sedan så hörde äldsta sonen av sig för att fråga om han skulle handla något på vägen hem. Han brukar göra så tämligen ofta vilket är mycket uppskattat. Just denna dag svarade jag att han gärna kunde få handla mjölk om han orkade. Mjölk är ju något som det är en skapligt stor åtgång på i vårt lilla hushåll så det behövs det nästan alltid fyllas på med. Sen spårade det ur lite i vår sms konversation vilket skapade ett rätt rejält huvudbry för sonen.
Jag - Din bror ser gärna att du handlar en kabellängd så att vi kan fika.
Son - Ser eller säger?
Jag - Han vill ha en kabellängd. Ser är ett lite äldre uttryck.
Sonens hjärna höll snudd på att explodera av förvirring vid det här laget så han ringde mig och frågade förtvivlat vilken sorts kabellängd hans bror önskade. Är det en laddkabel, förlängningskabel eller vad är det han behöver? Jag kikade då på vad jag hade skrivit och började skratta något hysteriskt samtidigt som jag försökte få fram till äldsta sonen att jag hade haft för avsikt att skriva KANELLÄNGD och inget annat. Sonen kom till slut hem med mjölk och en kanellängd till fikat så det slutade väl så småningom. Vi behövde därmed inte sitta och tugga i varsin ände på en kabel den eftermiddagen.
Idag hörde jag av mig till äldsta sonen för att be honom handla en kabellängd även till dagens fika. Lite på skoj så valde jag medvetet att skriva fel. Sen hade jag för avsikt att skriva (alltså kanellängd) men misslyckades totalt och fick istället iväg (alltså kabellängd) i mitt sms. Denna gång bekymrade han sig inte lika mycket och blev inte heller lika förvirrad så han brydde sig inte om att fråga vad jag syftade på. Han inhandlade därför en kanellängd och kände som så, att behövde jag något annat fick jag gå och handla själv.
Så om du någon gång får ett meddelande från mig om att jag önskar en kabellängd så menar jag högst troligen någon form av fikabröd och inget annat. Om det inte är så att jag specificerar mitt önskemål lite närmare för då kan det hända att det faktiskt är just en kabel jag behöver. Det är förmodligen skapligt svårt, om inte rent av omöjligt, att till exempel ladda en telefon med en kanellängd. Och för den som inte har så mycket sjövana så kan jag passa på att nämna att en kabellängd är måttet på ett skepps ankarkabel. Måttet varierade från början i olika länder men standardiserades 1907 och fastställdes då till 185,2 meter. Även om jag är oerhört förtjust i att fika så skulle jag förmodligen inte mäkta med att äta upp en bulle som är 185,2 meter lång. Inte ens med sönernas hjälp.
😂
SvaraRadera