Sovmorgon

Under middagen på fredagar brukar vi gå igenom om det är något särskilt som behöver göras under helgen. Eller om det är någon som har något särskilt önskemål om något. Sedan brukar en kort utvärdering göras av ork, energi och lust och så utgår vi ifrån det. Igår var det inte mycket som avhandlades under middagen. Jag fick dock fram att jag behövde ta sovmorgon, eller snarare som jag mer uttryckligen sa, jag behövde sova ut. Då föll tankarna på vad samma sak heter på engelska, sleep in, vilket vi samtliga runt bordet kunde enas om var lite lustigt. Om man skulle säga sleep out på engelska så blir det något helt annat och jag vill definitivt inte sova utomhus då jag är rätt bekväm av mig. Det blir snudd på lika tokigt om man direktöversätter från engelska till svenska och säger att man vill sova in. För har man lite livlig fantasi så kan man få sova in till somna in och det vill jag absolut inte göra för jag är inte på långa vägar klar med mitt liv. Så småningom kunde vi ändå enas om att jag behövde sovmorgon för mina tankar var klart krokigare än vanligt. 

Jag gick och la mig i skaplig tid. För att vara en kväll när man är ledig dagen efter. Andra skulle eventuellt kunna vilja påskina att det var lite sent men för mig var det en hyfsad tid ändå. Mr T gjorde mig sällskap i sängen och Mr S vaktade på golvet så att jag inte skulle försöka gå upp för tidigt på morgonen. Mr T hade en del att förtälja innan vi till slut kunde enas om var i sängen vi skulle sova. Vaknade sen 6:43. Bestämde mig för att det var alldeles för tidigt för att gå upp så jag vände mig om och somnade om. Vaknade sedan vid 9:37. Ansåg att det var en klart mer human tid att gå upp vid, en ledig lördag, så jag kurade ihop mig en kort stund innan jag bestämde mig för att toffla ner till köket. Konstaterade innan jag lämnade sängen att jag måste ha sovit vilt då jag med bestämdhet vet att jag gick och la mig på ena sidan, men när jag vaknade var jag på andra sidan och med ett annat täcke. Grunnade lite kort över om orsaken var att jag ånyo försökt bädda sängen medan jag fortfarande sov i den. Lämnade det dock snabbt därhän då jag i alla fall kom ur sängen. När jag kom ner till köket visade klockan på kaffebryggaren 11:22. Gnuggade mig i ögonen och plirade misstroget mot kaffebryggaren samtidigt som jag sträckte mig efter telefonen som brukar vara mer pålitlig. När det kommer till tid i alla fall. Telefonen höll till min förfäran med kaffebryggaren om tiden på dygnet. Efter att jag samlat ihop mig lite så fick jag igång kaffebryggaren och utfodrade de små svältande fyrfotingarna. Funderade lite kort över om jag skulle äta lunch istället för frukost men kom raskt fram till att just på helgerna uppskattar jag att få sitta en stund i lugn och ro med frukosten så det fick bli det trots den lite sena tiden. 

Vissa skulle säkerligen vilja påstå att jag förmodligen behövde sova så länge men när jag sover länge brukar det resultera i att jag är lite lätt trasig under dagen. Denna dag har inte varit något undantag. Städningen som jag borde ha gett mig i kast med har än så länge endast resulterat i att en taklampa har blivit rengjord. Lampan blänker förvisso fint men det tar inte bort det faktum att vi har elefantembryon under trappen. Får nog ställa en väckning imorgon så att inte hela dagen blir alldeles skev.

Handsken är kastad!

Häromdagen när jag klev på en buss så noterade jag att den låg en vante på golvet. Det var en svart stickad fingervante. Jag plockade upp den och tittade uppmanande på de närmsta passagerarna för att försöka utröna om de var någon av dem som hade tappat den. Det var det inte. En kvinna blängde dessutom lite upprört tillbaka på mig då jag tror att hon ansåg att jag störde hennes telefonsamtal. Hängde upp vanten över ett ryggstöd så att den i alla fall inte skulle bli kvar på golvet. Att gå fram till chauffören och lämna den var inte riktigt ett alternativ då det vid det här laget var andra personer bakom mig som gärna ville förflytta sig framåt och därmed komma längre bak i bussen. Att gå framåt för att komma bakåt låter faktiskt lite udda kan jag tycka. Jag förflyttade mig till slut, efter att ha hängt upp vanten, längre bak och fann en sittplats där jag slog mig ner. Bussresan avlöpte sedan utan några som helst händelser som är värda att uppmärksamma och jag kom fram till min slutdestination varpå jag klev av bussen. Dock skulle jag straxt därefter erfara att jag saknade en sak som blivit kvar på bussen. Jag hade tappat en av mina nya vantar! Jag har aldrig tappat en vante förr. I alla fall inte i vuxen ålder. Som barn kan jag säkerligen ha gjort det men det anser jag vara preskiberat vid det här laget så det räknas inte.

Om jag tappade min vante framför kvinnan som blev lite upprörd på mig vet jag inte. Om så var fallet kanske hon trodde att jag utmanade henne på duell vilket man förr i tiden gjorde genom att kasta en handske framför någon. Min avsikt var inte sådan i alla fall och jag vet inte hur vi skulle ha duellerat heller. Möjligtvis genom att kasta vantar på varandra men duellen skulle ha fått ett tämligen hastigt slut då vi inte hade fler än fem vantar att tillgå. Två var och så den tidigare tappade vanten som saknade ägare.

Då vanten jag tappade inte liknade den första förutom att de båda var svarta så fick chauffören, eller den som fann dem, inte ihop ett par vilket jag kan finna lite trist. Kan istället tänk mig att båda har hamnat tillsammans med säkert hundratals andra udda kompisar på upphittat avdelningen. Jag kommer inte göra mig omaket att försöka leta rätt på min tappade vante då jag har andra handskar att använda. Det som känns mest bistert är att paret jag hade på mig i början av just den dagen var alldeles nya. Det i sin tur bidrar till att jag har kvar den andra vanten för jag kan inte riktigt förmå mig till att slänga en ny vante även om jag bara har en kvar. Det är lite som konstaterandet att det finns inget värre än att tappa en vante och någon svarar att jo, om man slänger den man har kvar och sen hittar den borttappade. Nu tror jag inte på något vis att jag kommer att återfinna just min tappade vante om jag inte aktivt söker efter den så det behöver jag inte riskera. Men det känns ändå fel så den får vila hemma i hallen tills vidare. Och om jag skulle bestämma mig för att köpa ett likadant par så har jag ju faktiskt en i reserv.

Varde ljus

För några månader sedan tröttnade jag på att de gasfyllda tändarna vi använder för att tända ljus med tog slut hela tiden så jag köpte en som är laddningsbar. Inte med gas denna gång, utan den är elektrisk vilket jag ansåg säkerligen vara mer miljövänligt och det är ju extra bra. Om så nu är fallet eller ej har jag inte gjort några vidare efterforskningar kring så jag väljer att leva kvar i min eventuella villfarelse och fortsätter med att vara lite nöjd även om jag har fel. Vi laddade upp tändaren och jag kunde förnöjt konstatera att den fungerade alldeles utmärkt. Så småningom tog den slut och då laddade jag upp den igen. Så långt var allt väl. Sen kom det en kväll när jag skulle tända ljusen på soffbordet, vilket jag gärna gör på kvällarna då de kanske inte värmer så jättemycket men de skapar en lite varmare känsla vilket kan behövas då jag lätt blir lite frusen på kvällskvisten när jag är trött. Första ljuset var det inga problem med, men vid andra ljuset gav tändaren upp. Tänkte att den inte borde vara slut än, men kom sen på att vi är ju flera i hushållet och det kanske var någon som suttit och tryckt på den lite sådär bara för att ha något att pilla på, så jag satte den på laddning i köket. Nästa morgon testade jag att trycka på den för att se om den var nöjd med sin laddning men det var den inte. Ingen liten elektrisk ström dök upp utan den utgav sig fortfarande för att vara helt stendöd. Den fick sitta kvar på laddning under dagen för jag tänkte att skyddspluppen kanske behövde vara ställd på ett visst vis för att ladda den. På kvällen var den fortfarande helt ur funktion så jag drog ur laddaren och la den tillsammans med tändaren i en liten korg i köket. Erfor en lite lätt besviken känsla men inte så pass att jag tog fram manualen som jag faktiskt hade sparat. Handlade istället en liten glasflaska med tändstickor i och ställde på soffbordet tills vidare. Då jag handlade den på nätet så såg den inte ut som jag trodde när den levererades för då hade jag säkerligen inte köpt den. Jag trodde i min enfald att den var plattare, och inte fyrkantig, och att tändstickorna var längre. Hade jag studerat beskrivningen lite närmare hade jag säkert fått rätt på detta tidigare men nu hade jag alltså inte gjort det. Men jag tycker att den är rätt så söt så jag är inte helt missnöjd med mitt köp ändå. Fast det där med att man behöver slänga tändstickorna efter att de är använda hade jag helt förträngt.

Jag har sedan i somras blivit skapligt duktig på att handla på nätet. Men sönerna har också blivit tämligen vana med min emellanåt lätt konfunderade uppsyn medan jag uttalar; jaha var det så den såg ut?! Och ibland utbrister jag även; oj var det så många?! Så jag är inte superduktig än så länge. Dock har det ännu inte blivit så galet att jag har valt att returnera något utan allt har behållits. Ibland hamnar eventuellt överskott i bra att ha lådan som nu börjar bli rätt full och förmodligen snart behöver en liten utrensning, men det är en annan historia.

Men tändaren då? Jo, den har legat kvar i korgen tills i morse när jag fick för mig att ta fram den igen. Jag stod och inspekterade den en bra stund och sen började jag skrapa lite med en nagel på ena sidan där det borde komma ut en liten elektrisk ström. Tämligen omgående kunde jag notera att det satt fast stearin där. Tog därför fram en tandpetare och gick loss i mitt pillande. Efter att ha pillat bort en ansenlig mängd stearin tryckte jag på knappen som startar den elektriska lilla strömmen och vips sprakade den igång utan minsta protester. Kan påpeka att jag var rätt noga med att flytta på fingrarna och tandpetaren först. Tror inte att man skulle få en särskilt massiv stöt men jag föredrar att inte få någon alls. Så nu har vi en fungerande tändare igen! Och tändstickorna får stå kvar som en liten dekoration och som en extra påminnelse om att inte doppa tändaren i stearin.