Jag har fått höra vid ett par tillfällen att vår lilla vrå, som sönerna och jag kallar hemma, ser ut som en tidning. Det är sagt i all välmening och som komplimanger men jag skulle vilja ha ett samtal med redaktören om vad som ska ingå i våra liv som utspelar sig i denna lilla tidning. Redaktören är ju den som bestämmer vad som ska ingå i en tidning men vi är inte helt ense om innehållet och jag känner mig stundtals snudd beredd på att ge personen ifråga sparken. Allt som sker är absolut inte oönskvärt men vissa sidor skulle jag vilja byta ut helt och hållet och istället sätta in artiklar med helt andra innehåll. Några annonser om trevliga utflykter och resor skulle också vara önskvärt. Jag förväntar mig dock inte att redaktören ska åta sig den omöjliga uppgiften att få mig att se ut som en modell. Nu vet jag att med dagens teknik så kan man genom retuschering av bilder få någon att se helt annorlunda än de gör i verkligheten men då behöver vi anställa även en grafisk designer och jag tycker det räcker med att vara osams med redaktören. Som kvinna över fyrtio så har jag dessutom insett att allt det där onödiga och skapligt onyttiga som jag emellanåt hittar i skåpen, och som sönerna inte har hittat, fastnar som extravikt mellan midjan och knäna. Det bara är så. Det är även något jag får acceptera eller göra något åt själv. Jag skulle i och för sig kunna låta bli att inhandla sådana saker men jag köper det mest för att ha hemma om någon annan skulle vilja ha något. Fast ibland köper jag något till mig själv också, och gömmer det i något skåp. För någon månad sedan handlade jag några chokladkakor och gömde dem sedan för sönerna. Jag kom på det för någon vecka sedan, men då blev jag även varse att jag har gömt dem även för mig själv. Funderar nu över var de är...?
Nåväl, det var det där med att vara oense med redaktören. På sätt och vis så är det väl mig själv jag är osams med eftersom det delvis är mitt liv det handlar om. Men, eftersom vi är flera i hushållet och ingen av oss egentligen önskar att vissa saker ska ske så väljer jag att skylla det på någon annan. Det blir enklare så. Att byta prenumeration har jag funderat lite över men jag har varken möjlighet till eller egentligen så stor lust med det för som sagt vissa saker är bra och de önskar jag ha kvar. Men jag funderar ändå över att ge redaktören för denna tidning sparken. Inser att jag då kommer behöva skaffa en ny redaktör att skylla på och det är såklart en risk i sig. Sen är jag inte heller helt säker på vilka som eventuellt skulle tordas infinna sig på en anställningsintervju. Eftersom det är en relativ utmaning att handha denna tidning så är risken tämligen stor att det skulle dyka upp någon redaktör som arbetat på en tidning för någon extremsport eller dylikt och jag anar att vi skulle bli ännu mer osams om innehållet än jag är med nuvarande redaktör. Lönen är ännu ett bekymmer som det skulle kunna bli rätt häftiga diskussioner kring. Det är nämligen en helt oavlönat tjänst.
Om nu någon, alternativ att du känner någon, som skulle vilja åta sig tjänsten som redaktör i denna tidning så är tjänsten eventuellt ledig. Men endast eventuellt, då jag för närvarande ändå tror att nuvarande redaktör bör få åtminstone en chans till. Eller två.
